Tack vare flera lyckosamma omständigheter har släktvapnets sköldemärke nu fått sin förklaring. Sköldemärket är precis samma figur som återfinns på sigillen på det drygt 90-tal handskriva urkunder som förvaras i olika tyska arkiv. På samtliga dessa urkunder, skrivna på pergament, återfinns alltså personliga sigill, med namn och hemort (Rusteberg, Uder m. fl.) på de av våra förfäder som bestyrkt dessa dokument.
En av de vanligast förekommande heraldiska symbolerna för makt och herravälde var vid den här tiden sådana som påvisade innehavet av kvarnrätt. Sedan åtminstone Karl den Stores tid, på 800-talet, var just den s.k. kvarnrätten av största betydelse. Vid den här tiden ägde endast den allra mäktigaste, dvs ärkebiskopen av Mainz, all kvarnrätt inom förvaltningsområdet. Denna mycket inkomstbringande rätt förlänades sedan till betrodda företrädare, så även slott, kungsgårdar och hela byar. De betrodda lokala representanterna hade också att som ärkebiskopens företrädare ombesörja skatteuppbörd, samt att avgöra juridiska tvister. Ett självklart behov förelåg därför att tydligt kunna hävda rollen som länsherrens förlängda arm. Särskilt som ytterst få var läs- och skrivkunniga, hade just ett personligt sigill en viktig funktion.
|
|||||
|
Läs i boken "Sigillen från 1200-talets Rusteberg" (ISBN 978-91-633-9534-5) om sköldemärkets förklaring. En spännande resa om dåtida gravyrteknik, kvarnteknik, heraldik, förläningar och mycket mer! 170 sidor med ett omfattande bildmaterial. Bokens text återges på både svenska och tyska. Arbetet har publicerats i bokform med stöd från Stiftelsen för sigillhistorisk forskning vid Stockholms Universitet, Riddarhusets kulturstöd samt Svenska Släktföreningen von Knorring. Upplagan är tyvärr slut, men du kan beställa hela boken utan kostnad som pdf-fil här. Beroende på hastigheten på Din internetanslutning, ange även om Du önskar få boken i form av 1 stor fil (24,5 Mb) eller i form av 2 separata filer (i 2 olika mail).
Släktvapnets blasonering av Riksheraldiker Henrik Klackenberg: Sköld: I fält av guld ett kvarnjärn lagt över konturen av en snedruta, allt blått. Hjälm: belagd med vulst av guld och blått Hjälmtäcke: blått fodrat med guld Hjälmprydnad: tolv (5,4,3) naturfärgade påfågelsfjädrar
Några röster: ...Det er et meget interessant og stort arbejde, du har udført om Knorring-våbenets oprindelse og betydning. Og et meget overbevisende arbejde. Ronny Andersen Kongelig våbenmaler, cand.mag. ...Du har presenterat grundmaterialet så noga, att jag tror att jag vågar ta ställning i frågan. När vi hördes av för ganska många år sedan, har jag en känsla av att jag ställde mig ganska skeptisk (eller åtminstone avvaktande) till dina teorier. Nu tror jag faktiskt att du har rätt. De tidiga sigillen ger inget som helst stöd för identifikationen av en bägare, och du har presenterat en helt övertygande förklaring till den snedställda kvadraten. Örjan Wikander, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. (Avhandling, 1980: Vattenmöllor och möllare i det romerska riket.) ... This book is the result of the profound research and we are glad that it will be avaible in the library of the University of Latvia. Please accept the assurances of my high consideration. Dr. Marcis Auzins Rector, University of Latvia ...Das Wappen stellt ein mittelalterliches Machtsymbol dar. Wenn der Lösungsansatz gefunden ist, fragt man sich, warum noch keiner früher darauf gekommen ist. Das Wappen derer von Rusteberg oder derer von Knorr zeigt eine exakte technische Zeichnung eines Mühleisens von oben gesehen − also in der Draufsicht − also mitsamt dem hölzernen und quadratischen Lager des Eisens. ... Später konnte diese Zeichnung nicht mehr gelesen werden, und nun wurde über die Bedeutung des Wappens gerätselt. Schließlich dachte man, es sei ein Trinkgefäß mit zwei Henkeln − ein Irrtum. ...Besonders wertvoll machen das Buch viele fotografische Abbildungen einzelner Siegelvarianten derer von Rusteberg, die in dieser Dichte so bisher nicht zugänglich waren. Genauso wertvoll sind 34 Fotos von seltenen Urkunden des 14. Jahrhunderts samt ihrer Siegel. Thüringer Allgemenie 12/5 2012 (Upplaga ca 300.000 ex.) ...Sie legen darin in anschaulicher und nachvollziehbarer Weise dar, dass es sich bei dem Wappenzeichen nicht, wie früher vermutet, um ein Gefäß, sondern tatsächlich um ein Mühleisen handelt. ...so erscheint mir Ihre Deutung und Erklärung des in Vergessenheit geratenen Ursprungs des Wappenzeichens doch schlüssig und einleuchtend. ... Ich gratuliere Ihnen zu Ihrer Arbeit und freue mich, dass Ihre wiederholten Reisen an deutsche Archive und Museen zu einem so schönen Forschungsergebnis geführt haben. Ihre Arbeiten, die auch Urkunden und Siegel des Stadtarchivs Göttingen betreffen, sind eine wichtige Bereicherung für unsere Archivbibliothek. Oliver Schröer Stadtarchiv Göttingen ...Ja, man kann sich Deiner Beurteilung "weg vom Knorrschen Becher hin zum Knorrschen Mühleisen" nicht entziehen. Das ganze Buch ist eine hervorragende wissenschaftliche Arbeitsleistung. Detlev Flechtner Rittergut Besenhausen ...ganz herzlich bedanken wir uns für Ihr schönes und für Heraldik und Sphragistik vorbildlich zu nennende Büchlein. Ihrem Schluss, dass es sich beim Siegelbild um eine Mühlhaue handelt, muss sicherlich zugestimmt werden. Aber wie Sie das argumentativ nahebringen, selbst dem Laien, ist schon sehr eindrücklich. Dr. Michael Matscha Archivdirektor Bistumsarchiv Erfurt ... heute ist Ihr Buch angekommen und ich habe es gleich gelesen. Ich bin begeistert!... Sie haben eine wunderbar plausible Lösung gefunden. Im Nachhinhein betrachtet, ist alles ganz naheliegend und da fragt man sich, wieso keiner darauf gekommen ist. Peter Anhalt Vors. des Vereins für Eichsfeldische Heimatkunde Arbetet finns även återgivet i Heraldisk Tidskrift, nr 105 2012, sid 193 ff, 22 sidor, utgiven av Societas Heraldica Scandinavica, ISSN 0040-6966.
Thüringer Allgemeine 12/5 2012, sid 20.
Eichsfelder Heimatschrift, Juli/August 2012, sid 237-241, ISSN 1611-1648.
International Molinology. Journal of The International Molinology Society, No. 86, June 2013. ISSN 1024-4522.
Boken finns även att läsa på nedanstående bibliotek och institutioner. Den omfattande bibliotekslistan är följden av det stora antalet pliktexemplar som måste tillställas dels ISBN-centralen på KB, därtill samtliga tyska arkiv för rätten att få återge bilder på sigill och dokument.
Sverige: Heraldiska Samfundet Kungl. Biblioteket, Berghmanska Samlingen Kungliga Biblioteket Stockholm Lunds Universitetsbibliotek Riddarhuset Stockholm Riksarkivets bibliotek Stockholms Universitet Svenska heraldiska föreningen Svenska Nationalkommittén för genealogi och heraldik Umeå Universitetsbibliotek Uppsala Stadsbibliotek Uppsala Universitet, Carolina Rediviva Vitterhetsakademiens bibliotek Stockholm
Finland: Collegium heraldicum Fennicum Genealogiska Samfundet Heraldiska Sällskapet Riddarhuset Riksarkivet
Danmark Dansk adelsforening Rigsarkivets bibliotek Societas Heraldica Scandinavica
Norge Norsk Heraldisk Forening Riksarkivet
Utanför norden Bayerisches HSA Würzburg Bischöflisches Ordinariat, Bistumarchiv Hauptstaatsarchiv Dresden Herold Berlin Landeshauptarchiv Sachsen-Anhalt, Magdeburg NLA-Hauptstaatsarchiv Hannover NLA-Staatsarchiv Wolfenbüttel Schwarzwälder Freilichtmuseum Vogtsbauernhof Stadtarchiv Duderstadt Stadtarchiv Goslar Stadtarchiv Göttingen Stadtarchiv Heiligenstadt Stadtarchiv Mühlhausen Verein f Eichsfeldische Heimatkunde Universitetet i Tartu Universitetet i Riga |
