Om Ångbåten S/S Ellida


av Harald von Knorring

Nyköpingsbon Lennart Ekholm är en van båtmodellbyggare. Han har nu även byggt en modell av en ångbåt som har anknytning till vår släkt, nämligen ångbåten S/S Ellida som sjösattes i Nyköping år 1827. Tack vare Håkan Norén, som f.ö. just nu arbetar med boken om Nyköpings historia, finns här följande att läsa om friherre Adolf von Knorring som sjökapten.

"I november 1827 inträffade en stor händelse i staden Nyköpings historia. Då sjösattes ett ångfartyg på Nyköpings varv. Många stadsbor bevittnade hjulångarens ”lyckliga utlöpande från stapeln”, enligt en samtida skribent, och de närvarande utbringade ”ett långt skallande hurra, när dess namn Ellida utropades”.

Ellida räknas som det första ångfartyg som byggts i Nyköping, även om maskineriet kom från Samuel Owens varv i Stockholm. Dit bogserades hon 1827 av ångfartyget Föreningen och försågs med en ångmaskin på 36 hästkrafter som drev skovelhjul på sidorna. Ellida återkom till hemmahamnen för egen maskin året därpå och inledde sin trafik från Nyköping till Stockholm och flera andra orter efter Ostkusten i maj 1828.

Ångfartyget Föreningen var för övrigt det första ångdrivna fartyg i reguljär trafik till staden. I Nyköpings Weckoblad stod att läsa några år tidigare att ”Carlskrona Ångfartyg Föreningen”, som var dess kompletta namn, ” ankommer till Nyköping den 11 November 1822 och afgår dagen derpå den 12 November till Norrköping, dit Passagerare och fraktgods emottages”. Även sedan Ellida inlett sin trafik anlöpte Föreningen Nyköping under ett 10-tal år, men gjorde också turer på Mälaren till Västerås.

Beställare av Ellida var "coopvaerdikapiteten" Isac Öberg i Nyköping. Kofferdikapten, som det numera stavas på svenska, var helt enkelt en kapten på ett handelsfartyg. Isac Öberg hade dock gått i land, men fortsatte som redare. Han lät också vid stadens varv bygga ett seglande handelsfartyg som hette just Isac, men det fördes av hans svärson.

Isac Öberg ärvde ett av stadens bryggerier efter sin svärfar. Han arrenderade Stora Kungsladugården från 1810 och enligt vad som berättas om honom promenerade han dagligen in till staden även vid hög ålder. Han skall också vid 90 års ålder själv ha klättrat upp i masten på ett av sina fartyg för att inspektera riggen. I mitten av 1800-talet var han tidvis stadens högst beskattade person och avled 93 år gammal1862.

Som befälhavare på Ellida engagerades fartyget Föreningens kapten, friherre Adolf von Knorring. Han beskrivs som en svartmuskig, temperamentsfull och originell man med mustasch, dock bara på högra överläppen. Men han ansågs även vara mycket duglig. Hans klädsel var föga ståndsmässig med tanke på hans titel och ställning; den bestod av blårandig sjömansjacka. Till den bar han slokhatt och vid sämre väder en jacka med skinnkrage.

Det finns uppgifter om att von Knorring skulle vara ägare av Ellida, vilket inte är uteslutet att han var i något skede. I varje fall stod han för ritningarna till fartyget, men konstruktion kanske inte var hans bästa sida. Det drygt 28 meter långa och  fem breda ångaren beskrevs av en samtida som "ett klumpigt och fult fartyg, ej särdeles snabbgående, men rymligt och starkt". Att träskrovet var av bästa kvalitet kan man utläsa i samtida tidningsnotiser där flera grundstötningar med lycklig utgång rapporterades.

Ellida blev historisk på mer än ett sätt. Hon var det första ångfartyg som anlöpte Gotland och tillika den första ångbåt som gick i regelbunden trafik till Visby. Med på första turen var kronprins Oscar, senare kung Oscar I.

Premiärturen skedde den 15 juni 1829 och var en förlängning av traden Stockholm-Nyköping-Västervik. Kronprinsen hade dock tagit sig landvägen till Västervik och gjorde sedan en överresa som tog nio timmar i fint väder. I Visby mottogs Ellida med det kungliga sällskapet av en stor folkskara. Militärmusiken spelade och högtidliga tal hölls. Några dagar senare reste kronprinsen tillbaka till Stockholm, men valde då kronans skonert Experiment, vilken 1820 som flottans första fartyg utrustats med en liten ångmaskin.

Under tre somrar gjorde Ellida tre-fyra resor vardera året till Visby via Nyköping och Västervik. Därefter kom Ellida också att trafikera Mälaren och gjorde även resor mellan Stockholm och Gävle, bland annat för att hämta en kontingent trupper. Åren 1840-54 uppehöll hon trafik Stockholm-Kalmar med mellanliggande hamnar, inklusive Nyköping.

Uppgifterna om hur Ellida slutade sina dagar varierar. Vanligen uppges att hon gått på grund och sjunkit vid Rathan i Norrland 1855. Gösta Heijkorn anger dock i sina anteckningar om varvet att hon förliste på en resa från Stockholm till Nyköping. Ombord fanns bland annat en stor last specerier till handlanden L J Wåhlberg, som blev ruinerad då lasten var oförsäkrad."

 

I vår släktbok berättar f. riddarhusgenealogen Pontus Möller följande om friherren Adolf.

Adolf, född 1790 10/6 i Attorp. 1824 3/7 kapten på ångfartyget "Föreningen"; 1824 1/12 premiärlöjtnant vid K.M:ts flotta; 1840 4/8 avsked; sjökapten. Gift 1833 23/1 Stockholm m. Christina Lovisa Bergerus, född 1790 4/5 Stenhagen, Husby Långhundra sn (Sth.), död 1855 7/5 Sjötorp, dotter till Olof Bergerus och Anna Caisa Hansdotter.

I släktboken kan Du läsa än mer om denne Adolf och hans familj.

 

Källor:

- Håkan Norén i Nyköpings Historia

- Pontus Möller i Ätterna Knorring

- Sörmlands Nyheter